Solskydd & SPF-guide: Vilken solkräm ska du välja?

Uppdaterad juni 2026  |  Faktagranskad mot WHO & Strålsäkerhetsmyndigheten  |  Lästid ca 6 min

Solkräm är det mest kända solskyddet — men också det mest missförstådda. De flesta använder för lite, applicerar för sällan och väljer fel faktor. I den här guiden går vi igenom exakt vad SPF betyder, hur mycket solkräm du faktiskt behöver, skillnaden mellan kemiskt och fysikaliskt solskydd och hur du bygger ett komplett skydd som faktiskt fungerar.

Vad betyder SPF?

SPF står för Sun Protection Factor och anger hur mycket längre tid du kan vara i solen utan att bränna dig jämfört med oskyddad hud. Om din hud normalt börjar rodna efter 10 minuter, ger SPF 30 i teorin 30 gånger längre tid — alltså ungefär 300 minuter. I praktiken gäller detta bara om du applicerar rätt mängd och förnyar regelbundet, vilket nästan ingen gör.

Viktigt att förstå: SPF mäter framför allt skyddet mot UVB-strålning (den som ger solbränna). Skyddet mot UVA — strålningen som orsakar åldrande och bidrar till hudcancer — visas separat, ofta som en cirkel runt bokstäverna "UVA" eller med ett stjärnbetyg.

Hur mycket solkräm ska du använda?

Detta är det vanligaste misstaget. Forskning visar att de flesta använder bara en fjärdedel till hälften av den mängd som krävs för att nå den SPF som anges på flaskan. Använder du hälften så mycket får du inte hälften av skyddet — du får ungefär kvadratroten, vilket innebär att en SPF 30 i praktiken kan ge ett skydd närmare SPF 5–6.

Tumregeln för en vuxen kropp:

• Hela kroppen: ungefär 30–35 ml (motsvarar ett fyllt shotglas)
• Ansikte och hals: cirka en tesked (5 ml)
• Varje arm: ungefär en tesked
• Varje ben: ungefär två teskedar

När och hur ofta ska du applicera?

Solkräm behöver tid att binda till huden. Applicera 15–30 minuter innan du går ut, så att skyddet hunnit aktiveras. Smörj sedan om:

• Minst varannan timme vid längre solvistelse
• Direkt efter bad eller kraftig svettning — även "vattenfast" solkräm tappar effekt
• Efter att du torkat dig med handduk

Glöm inte de ställen som lätt missas: öron, nacke, fötternas ovansidor, hårbotten i benor och bakom knäna. Läpparna behöver eget skydd i form av cerat med SPF.

Kemiskt eller fysikaliskt solskydd?

Det finns två huvudtyper av solskydd, och de fungerar på olika sätt:

Kemiskt solskydd

Innehåller filter som absorberar UV-strålningen och omvandlar den till värme. Det är ofta tunnare, lättare att smöra ut och syns inte på huden. Nackdelen är att det behöver appliceras i förväg och kan irritera känslig hud.

Fysikaliskt (mineraliskt) solskydd

Innehåller zinkoxid eller titandioxid som lägger sig som en barriär på huden och reflekterar strålningen. Det fungerar direkt vid applicering och är skonsamt — ett bra val för barn, känslig hud och personer med hudbesvär. Nackdelen är att det kan lämna en vit hinna.

Solskydd är mer än solkräm

Den vanligaste missuppfattningen är att solkräm ensamt räcker. WHO och hudläkare är tydliga: solkräm ska vara sista skyddslagret, inte det enda. Den bästa strategin kombinerar flera åtgärder:

• Skugga mitt på dagen (11–15) minskar UV-exponeringen mest av allt
• Kläder med tät väv skyddar bättre än någon solkräm
• Hatt med brett brätte skyddar ansikte, öron och nacke
• Solglasögon märkta UV 400 skyddar ögonen
• Solkräm på de ytor som ändå exponeras

Vilken faktor behöver du idag?

Behovet av solskydd styrs helt av UV-indexet just nu — inte av temperaturen. En sval men klar dag i juni kan ha högre UV-index än en varm mulen dag. Som tumregel rekommenderas solkräm med SPF 30 eller högre när UV-index är 3 eller mer, vilket i Sverige gäller från sen vår till tidig höst mitt på dagen.